Träningsläger på Island

(17-18 November 2005)

Shihan Sadashige Kato (8th Dan) (chefsinstruktör för IJKA i Europa)

och

Sensei Jan Spetzik (6th Dan) (fd chefsinstruktör för IJKA/JKS Danmark, Island, Grönland och Färöarna)

Torsdagen den 17 November flög jag till Island (Reykjavik) för att träna med Kato sensei och Jan sensei. Vädret var det bästa tänkbara och flyget dit gick bara bra. När jag väl landade så hade Jan sensei redan blivit mottagen av Gunnlaugur Sigurðsson som var den som höll i lägret. Gunnlaugur är chefsinstruktör på Island för både JKS och IJKA. Jan sensei var på gott humör nyss hemkommen från en 3½ månads vistelse i Afganistan. Kato sensei landade en halvtimme senare och var på riktigt gott humör han också.

Vi begav oss direkt från flygplatsen till the Blue Lagoon där vi badade utomhus i varma källor i ca 1½ timme. Det var riktigt skönt efter den nästan 3 timmar långa flygningen. Sedan bar det iväg till en kinarestaurang för att äta. God natt.

Upp tidigt på fredagsmorgonen för att se vad Island har att erbjuda. Vi fick en guidad tur av Gunnlaugur, gejsrar, vulkaner, vattenfall, sjöar, glaciärer samt diverse historiska platser susade förbi. Coolt!

Klockan sex på kvällen så startade träningen. Till en början så var träningen enkel men jobbig, stort fokus lades på ställningar, enkla tekniker som oizuki och maegeri var det som stod på programet. Allt eftersom klockan tickade iväg så blev det mer och mer avancerat med vinklar och förflyttningar åt alla håll och kanter.

Sista timmen blev det kata. Gruppen delades upp. Brun och svart-bältarna fick köra Heian Nidan med Jan sensei. Det var tufft när benen var som spagetti. När totalt tre timmar har passerat så blir det Yame!, för dagen vill säga.

Lördag morgon: Aj, Aj Aj! Mina ben värker och är stela. Frukost!

Träningen startar med parövningar i klassisk Kato-kumite anda. De lägre graderna får chansen att nita dom högre graderade. Tempot skruvas långsamt upp under de två tränings timmarna. Krångligare förflyttningar. Mera tekniker. Högre Kiai.

”Hit him!, Hit him!” ropar Kato sensei. Inget blodvite denna gången heller.

Lunch!

- Varför gör jag detta? Mina ben skriker och jag är redo att ge upp. Bit ihop tänker jag.

Vi startar andra delen av lördagen med vad vi tror, lite ”softare” träning.

Mawashigeri i 1½ timme.

-Kato sensei måste vara galen. Bit ihop, tänker jag.

Därefter delas vi upp i två grupper igen för att slipa lite till på våra ställningar och tekniker. Nu med mera free-fighting känsla.

-Det är skönt. Då får man lite längre pauser. Det behöver mina spagettiben.

Uchiuke, sotouke, maegeri, oizuki och gyakyzuki. Variationerna är oändliga.

Nu snurrar det snart rejält i mitt huvud.

”Yame!” ropar Kato sensei och tre timmar har passerat.

Eftersom Gunnlaugur är sensei dygnet runt på Island så har islänningarna utsett en party-sensei för att minska bördan för honom lite.

Vi är på en restaurang i anslutning till hotellet där vi bor. Hela inredningen går i vikinga tema.

”Kampai!” ropar party-sensei ideligen.

Vi äter gott tills islänningarna plockar fram sin inhemska specialitet. Haj (håkärring).

Jag, Kato sensei och Jan sensei är tvugna att smaka. Vi rynkar på näsorna. För att bevisa att det går att äta så äter party-sensei först. Av hans ansiktsuttryck så rynkas våra näsor ännu mera. Vi smakar. Det smakar nästan ingenting. Vi sväljer och är nöjda. Några sekunder senare kommer smaken. Vi ångrar oss, men nu är det försent.

Kampai!

-Dom är inte som vi svenskar, islänningarna.

Därefter så får vi smaka både det ena och det andra.

God natt.

Söndag morgon. Det smakar fortfarande haj i munnen. Frukost!

-Jag börjar ta kontrollen över mina spagettiben igen. Ont gör det, men jag har kontrollen.

Alla dök upp utom party-sensei.

Parövningar i all ära. Men för dom flesta islänningar som aldrig har provat på Kato senseis variationer så utmynnar det hela i kaos. Först så fick dom lägre graderna prova att köra med någon höggraderad. Sedan skulle vi höggraderade vissa dom låggraderade hur det skulle gå till. Nu blev det lite blodigare, men Kato sensei var glad.

Två timmar till ända och jag börjar njuta av träningsvärken.

Lunch!

Party-sensei dyker upp efter lunchen. Jubel utbryter.

Vi delas in i grupperna igen. Vi med högre grader får köra kumite övningar med Jan sensei i 1½ timme. Kizamizuki och gyakyzuki. Riktigt bra. Efter det så tar Kato sensei komandot och drar igenom Hangetsu. Efter drygt 30 minuter så avbryter Gunnlaugur passet, en timme för tidigt. Alla går bara och tittar på klockan och nästan alla är helt slut efter detta tuffa träningsläger. Det går inte att kräma ur mer ur oss dödliga.

YAME!

Det blev middag på kvällen hemma hos Gunnlaugur. Sedan somnade jag strax innan jag landade på kudden.

Måndag morgon så bar det iväg till flygplatsen (Keflavik). Trött och sliten på flygplanet så försöker jag summera ihop alla intryck från helgen. Kato sensei är en instruktör i världsklass som få andra kan mäta sig med.

Samanfattningsvis så var det ett mycket bra läger. Enkla tekniker med stor variation. Ja, det låter konstigt, men har ni tränat för Kato sensei så vet ni vad jag menar. Denna vitamin injektion betydde mycket för alla vi som var där. Delvis för att hålla ”ångan” uppe, men även för att fördjupa kunskapen om karate.

Island kan jag verkligen rekomendera. Men jag tror att man ska åka dit på sommaren för att kunna få ut mest möjligt av resan. Det är ju trots allt rätt dyrt på Island.

Ludwig Larsson

ludde_larsson@hotmail.com